söndag 24 september 2017

Sista kvällen i Colombia

Nu sitter vi här. Den sista kvällen i Bogota. Vilken resa det har varit. 7 veckor har vi varit iväg nu. Men på ett vis känns det som att vi åkte igår. 
Jag får nypa mig i armen för att kunna förstå ibland. Att vi är en familj nu. Inte bara på två utan på tre stycken. Älskar när vi står framför spegeln i badrummet och borstar tänderna. När jag verkligen ser att , ja, det här är MIN familj. Vilken lycka.  

Så många år vi kämpat för detta. Och så äntligen är vi här, med den bästa lilla pojk som finns. Och han är VÅR. 

Och imorn bär det hemåt mot verkligheten. Till vårt hus, Sebastians casa med hans katt Siri och fiskarna. Och alla familjemedlemmar som längtat och väntat. 

Vi ser så fram emot det. Allihopa. 


Ja vad har vi då gjort i Bogota denna veckan. 
På söndagen första dagen lämnade vi knappt hotellet. Gick en runda men Sebastian tyckte de va lite jobbigt o byta miljö så vi tog de väldigt lugnt.  

På måndagmorgonen var de dags o börja med pappersarbetet här i Bogota och det innebar att först ta oss till ICBF för att få Haagintyget som gör adoptionen giltigt i både Colombia och Sverige så att han är lagligen vår när vi kommer hem. 
Det skulle inte ta så lång tid men som vanligt så strulade något så det tog 2,5 timme. 
Och med Bogota som är en stad med 8-9 milj invånare så innebär det att det är bilköer precis överallt. Så från hotellet till ICBF som är 1 mil tog de en timme. Och sen nästan en timmes bilfärd till till ambassaden för att ansöka om samordningsnummer så vi kunde ansöka om pass. 
Men pga att ICBF grejen tog för lång tid hade ambassaden stängt för besök. 

Så vi fick göra samma bilresa dan efter igen. Och då gick de bättre :)

Sen fick vi vänta till torsdagen för att åka och fixa det provisoriska passet. :) sen var vi klara för att resa hem. 
Men några dagar till hade vi innan vi får åka. 

Vi har varit på lekplatserna här nära hotellet. Vi åkte för att gå på ett barnmuseum men de hade visst fasta tider med turer och vi va helt fel tid. Men vi gick över till Simon Bolivar parque ist och lekte på en stor lekplats där. 

Sen har vi varit på ett ställe som heter Maloka och är typ som Kreativum hemma. 











i Parque Simon Bolivar precis innan de börja regna




I juli 2014, 3 månader efter Sebastian föddes var vi i Rom. Där köpte vi en present till Joakims mamma, ett internskämt, ett print på en tavla på en kvinna bakifrån. Det visade sig att konstnären var från Colombia och heter Fernando Botero. Och idag har vi varit på Botero museet här i Bogota. Som för att sluta cirkeln. 

Tänk om vi visste då att vår son var född och att det var till just Colombia vi skulle åka. ❤️❤️❤️


tyvärr finns inte just den tavlan här på museet men så många häftiga.


Liknande tavla =)




Imorgon går planet 20:55 så vi blir hämtade på hotellet klockan 17. Vi har inte riktigt bestämt vad vi hittar på innan dess men nåt kul blir de =)

fredag 22 september 2017

Efterrapport



Vi fick ju sentencian klar för en vecka sen
Och då var de ju dags att fixa pass. Det strulade lite för oss
Med papperna när vi skulle skriva på sentencian med att sebastians 
namn var felstavat på de papper där alla underskrifter var så vi fick vänta en dag 
för att försöka få alla underskrifter igen. Advokaten lyckades och sen lyckades 
tolken fixa in oss på passansökan direkt samma dag fast man egentligen behöver boka 
tid minst 1 dag i förväg. Men de lyckades så på fredagen kunde jag och tolken köra in till
stan igen för att hämta det Colombiska passet. 
Vår gullplutt va fin han blev. 

Sista dagarna innan vi åkte blev till att gå till Zoo en 3:e!!! gång ;) och att hänga vid poolen. 

De två saker Sebastian gillar mest :) 
Och varje gång vi går till poolen berättar Sebastian för sin nalle att "No popo en piscina, No chichi en piscina"
Inget bajsande i poolen, inget kissande i poolen" 
De e bra nalle vet de!

Den tyskan familjen som varit i Cali innan kom tillbaka dagen innan vi åkte så de va ett kärt
återseende för oss alla. Och Sebastian fick äntligen nån att leka med en dag isf. 

 biljetten till Bogota blev bokad till lördagkvällen så efter hej då till alla vi hållt så kärt så satte vi oss i den lilla röda bilen med Meduardo och åkte mot flygplatsen. Nu med ett barn och en vagn också. 
Men plats fick vi ;) 

Flygningen gick bra. En stund innan  i gick in blev han lite ledsen men det var nog mest att han var övertrött. Planet gick sent och blev också en timme försenat så det blev en lång väntan. Men att de pfanns tv på flyget och han kunde se peppa pig, de va ju en höjdare. De va lite läskigt ibland när det rörde på sig konstigt eller lät mycket men inte ett knyst sa han. Duktig kille. Detta va 1 timme, vi får väl se hur de går på 11 timmars flygningen sen. Puhh


Nu är är vi i Bogota iaf och alla papper är klara. Skriver mer om Bogota och papperna i ett annat inlägg sen. :) 



Utsikt från vårt sovrum i Bogota 





På lekplatsen som ligger bara ett stenkast från hotellet :) 
Dock mycket hundar här. Terapi för mamma, kul för Sebastian och pappa men lagom kul när 
Både skor byxor och tröja blir fulla med perro popo 😩😩 (hundbajs)

torsdag 14 september 2017

Äntligen sentencia!


Äntligen har vi fått papperna underskrivna och han är äntligen vår inte bara i hjärtat utan på pappret också. 
Vår älskade Sebastian. Eller Sevas som du mest kallas, förkortning på korrekt uttalad spanska. 
Ditt namn som du haft hela ditt liv. 


Vi var runt med tolken och advokaten hela förmiddagen och fixade med allt så vi har även hunnit med att ansöka om pass så att vi kan åka till Bogota förhoppningsvis på Söndag och nästa helg igen åka hem mot Sverige och allt det nya som väntar. 














måndag 11 september 2017

Mys

Vår lillfis gillar att mysa och det gillar vi föräldrar med. Så gosigt. Tur är väl det när vi åker hyfsat mycket taxi och bil. Var och varannan dag blir det. Och då blir de ju lite annat än hur man hade åkt hemma. Knäåkning är det som gäller här. Och ibland så somnar han i famnen. Så mysigt, men icke säkert. Undra hur det kommer bli o komma hem och sitta fastspänd i en bakåtvänd bilstol. hujamej.
Ja ja. De tar vi då. 

Häromdan åkte vi iaf till Las Garzas Ecopark dit vi provat o åka en gång tidigare med holländska familjen men då var det stängt. De va de icke nu. åkte själva. Mysigt va de. Den var inte så stor och ligger ju rätt långt bort från hotellet. 1/2 i taxi eller mer beroende på trafiken, men vi har ju redan gjort det mesta i stan och runt hotellet så att det tog en hel förmiddag och åka dit och gå en runda och hem igen gör ju inte så mycket. och parken va inhängad så väldigt skönt för S att kunna springa runt lite själv. 





Vi gick runt sjön från bägge håll på lite olika stigar. 
Så många djur såg vi dock inte, men helt plötsligt skriker Joakim till och det visar sig att mitt över stigen är ett stort spindelnät. Spindeln som satt mitt på nätet var ca 1 dm stor... huuuuuu. vi fotade lite men gick sen runt stigen ist...haha



Behöver vi fördriva tiden går vi ner en runda på stan. Antingen in i parken och mot kyrkan Iglesia Ermita eller mot restauranggatan en bit upp och sen tillbaka andra sidan gatan igen. Eller så går vi bort mot kattparken på andra hållet från hotellet men mest till vänster. Så också igår. Vi har ju helpension med frukost lunch och middag men ibland blir man sugen på nåt däremmellan så vi satte och på en lite pizza place och delade på en focaccia och en pizzawrap. Tur att de körde förbi många bussar så S hade nåt o titta på när vi väntade. och ett måste är att skrika till busssssch varenda gång 💚

Nu är vi ju ensam familj kvar på hotellet så imorse frågade Enrique oss om vi ville följa med honom och hans 88 åriga mamma som är på besök från Schwiez och titta på fåglar uppe i bergen. Visst sa vi för vi hade inget särskilt planerat. Så hopp in i minibussen och upp upp upp körde vi på vägen västerut mot Bonaventura till. Detta Colombia vi såg nu har vi inte sett innan. Väldigt häftigt med bergen och att det ligger hur lite här och var på sluttningarna. Vi svängde av den stora vägen och fortsatte på en grusväg (mest småstensväg) en rätt bra bit. S tyckte för första gången de va lite jobbigt och åka bil med allt skumpande och snirkliga vägar så mamma fick lite frukost på kläderna men annars gick de bra. 
Och fram kom vi. Till en fantastisk plats. Som Enrique pratat trodde vi vi skulle in i skogen och leta fåglar i träden men när vi säg va de va så var det massvis med små kolibris. Han matade dem med sockervatten och flög verkligen omkring runt hela huset. Enrique hade aldrig varit här innan heller så han vart med förvånad. 
Man kunde följa en stig in i "skogen" till fler matplatser för fåglarna och när vi kom in där så flockades verkligen kolibris runt oss. Måste varit 60-70 st om inte mer. Vilken upplevelse. Snabba som attan. Vi försökte filma med det är svårt. Försökte med långsamläget på telefonen och det blev lite bättre. Så häftigt iaf och även S uppskattade det. 

Vår lilla fotograf


Vet ej om det går att se något här. Kan inte ladda upp så stora foton för de tar för lång tid men men. En bild o titta på iaf =)

På tur vi går

S som alltid ska hjälpa alla hjälpte till och grilla =) Vi åt lunch däruppe. Mycket gott. 

på vägen hem mot hotellet frågade jag vad det var för nåt de sålde. Samma sak i alla stånd, kanske 10-15 st av samma på rad och Enrique sa efterrätt så han stannade och köpte till oss. En sorts tunn våffelkaka, två styck med grädde, sylt och kolasås emellan. Sött och gott. S ville inte smaka men när vi körde vill han såklart ha en egen och blev lite ledsen men vi har köpt glass o har på hotellet så sa att han skulle få glass när vi kommer hem direkt och denna lilla gosse bara finner sig i de. min kärleksplutt. Han tyckte de va mycket gott och äta glass i sängen när vi kom hem o med stora ord sa han att mamma o pappa får minsann inte smaka för ni fick nåt annat o detta är bara till mig. =) klart det är. Rätt ska va rätt 💙💚

söndag 10 september 2017

Vad du kan

Såhär 4,5 vecka in i familjelivet står vi här i förundran. 
Vilken pojk vi har. Och att vi fick just dig S ❤️ 
Så bra och så kul och så allt. Svårt att skriva om alla känslor. 

Denna kille, så god o så mysig. 
Som du älskar när mamma o pappa busar med dig. När vi ger pussattacker
och fis på magenattacker. Du skrattar så du kiknar o säger No No No men slutar vi 
tittar du upp med dina bruna ögon och säger otra vez (igen)
Och att bada är nog de bästa du vet. Mycket bus hittar vi på där me och allt ska göras otra vez. 

Så mycket som hänt under dessa veckor. Vilken utveckling på S och även oss som föräldrar. 
Från 2 vuxna som va överallt och ingenstans som nybörjare (även fast vi haft många lånebarn 😉, men dom har vi ju oftast lämnat tillbaka rätt snabbt, och i bra skick 😂) 
Till två vuxna som är lite lugnare och tar de lite coolare. (Inte många snäpp ner på skalan men lite iaf)
Och en kille som växt många centrimetrar i alla sina kunskaper. Från att inte kunna leka med en sak i mer än 5 minuter så kan han nu sitta i uppemot en timme med sitt älskade duplo. Mickey och Pato och Långben. Japp långben säger han. 

Vi fick ju höra att S inte pratade så mycket. De gör han!! :) dock inte så tydligt alla gånger och kanske inte så stort ordförråd men prata, jodå. Förstår de där när mamma ville man skulle va tyst ibland. Haha. Åker vi bil så går munnen i ett i ett. Vår gosfis. Men han gör sig förstådd. 
Många svenska ord tycker vi redan han har lärt sig. Han härmar allt vi säger men många ord säger han liksom själv, utan att vi säger innan. 


buss (busssssccchhh) 😍😍
Kolla hääääää!!
Motocykel
Bil
Bubbla (Skulle aldrig sålt min fina bil, är hans favvisbil, den slår buss alla dar i veckan)
Hosta
Mer
Kom
Pappa fääääärdiii (när vi duschat)
Ett,två,tre,fyra,fem
Borsta tänderna
Oj
Aj
Bajsa
Långben
Duscha
Nalle
Docka
Doktor Pino
Pingvinen
Kaninen
Cykel
Jaaa de gör vi... 


Och massa mer. Sen förstår han så mycket. Om vi säger på svenska svarar han på spanska ❤️

Sen sjunger han själv blinka lilla stjärna, björnen sover, hjulen på bussen
Klappa händerna, i ett huss i skogens slut, inse vimse spindel, en kulen natt. 

Ja hur många låtar till som helst.
Sjunga och dansa är han bra på vår gullunge. 


Sen är han så snäll. Och omtänksam. Och bestämd 😂 och har humor =)

Han är kompis me alla som jobbar på hotellet. Han har tom fått den lilla trädgårdsmästaren som mest
ser dyster ut och går i sina egna tankar att le och prata med honom. Det tog nån vecka men när de riktiga bundisar  och S brukar vilja hjälpa till och vattna med vattenslangen när de behövs och plocka löv på lekplatsen. . Här står de o pratar om blommorna att de behöver vatten fast de regnar men mest om blomkrukan som ser ut som en uggla och hur den låter. 😍😍👦🏾👨🏽



Vi åkte tillsammans med den holländska familjen upp till ett ställe i bergen uppåt Cristo Rey till som heter Andoke och är en slags fjärilsfarm /utbildningsplats om fjärilar och de har även en liten uppbyggd miniversion av Colombia med dess karta i naturen där kända landmärken är utplacerade och typiska djur för området. Häftig och kul barnen. Tyvärr såg vi inte så jättemånga olika fjärilar men de var ett kul besök. 
Lillplutten som förut skulle springa omkring är nu helst i närheten av antingen mamma eller pappa och håller hand me nån av oss ❤️❤️



L och S fick veta mycket mer än vi vuxna för vi hade en rundtur på spanska 😂



En stooor mariposa (fjäril) 



Sån vidunderlig utsikt härifrån mot västra Colombia





Sen kunde jag inte hålla mig från o ta en bild på när dom fixat till trottoaren utanför hotellet. Såååå bra de blev!! bara lite tassavtryck ❤️💙💛🇦🇲🇦🇲🇦🇲

fredag 8 september 2017

Vi hinner med mycket.

Vi hinner med mycket här. Fast det ibland känns som att vi inte gjort nåt. :)

Nu är vi ju bara två familjer kvar på hotellet. L 6 år med föräldrar åker på lördag så 
Bara 1 dag kvar med kompis från förr eller iaf ett ansiktet från chiquitines. Sen är han 
själv kvar som enda barnet på detta  ställe.  Något han aldrig varit med om innan. Lite jobbigt tyckte han de har varit att bästa D åkte. Häromdagen satt några andra vid D:s bord vid frukosten (fasta bordsplaceringar, ovh gudnåde den hotellgäst som sätter sig fel. Då kommer Laura eller Luz Mari och säger till 😂) och då gick han fram o sa Ds namn o liksom fattar ni inte att de här är Ds bord egentligen. Och idag har de
renoverat rummet D bodde i jämte oss så då har han gått in där o liksom kollar runt o h pratat lite och 
återigen sagt Ds namn. ❤️❤️  Vårt lilla hjärta som saknar sin amiga 👦🏾👧🏽🇦🇲
Tur vi inte har så superlångt till varandra hemma i Sverige. 

Och tur att de finns så många andra amigas och amigos hemma i Sverige som väntar på honom. ❤️❤️❤️👦🏾👩🏼👧🏼👦🏼


Vi var iaf på tur med L med familj. Jag hade kollat upp en Ecopark med djur så vi tog en taxi och åkte
Var massa trafik så tog typ 40 min och så kommer vi fram o det är stängt. Åååå. Men taxichauffören tog oss till en annan park ist. Barnen va nöjda iaf. 
Skulle visst finnas några små små typ krokodiler men såg inga. 


Sen igår. Eller va de förrgår? Ja dagarna går ihop lite så såg hotellägarna mamma som är nere från Schweiz att S va lite otålig så så fick vi följa med henne i bilen när Meduardo körde för hon skulle köpa fler blomkrukor. Hon är om möjligt ännu mer blomtokig än mig och Joakim. Växter precis överallt här på hotellet. :) 🌺🌺🌺 begonior är favoriten. 



På blomstället



Duplo är bra o ha. Vi köpte en låda här. Och det kan S sitta o leka med en bra stund. Härligt när något håller honom lite stillsam. Hahah. Han och Joakim har lika bra fantasi så det är så härligt att se. Dom har byggt caballitos (små hästar) och vacas (kor)
Vår härliga gospojk. ❤️❤️❤️ Nämnde jag att jag tycker det är HÄRLIGT! ❤️❤️❤️

❤️💙💛🇦🇲🇦🇲🇦🇲👦🏾👦🏾👦🏾👦🏾👦🏾

Sista kvällen i Colombia

Nu sitter vi här. Den sista kvällen i Bogota. Vilken resa det har varit. 7 veckor har vi varit iväg nu. Men på ett vis känns det som att vi...